emmaamiikaaelas

Eftersom jag har fixat en ny start med en snygg design + att det går att gilla min blogg på facebook, tryck på länken i menyn. :D så tänkte jag dra min historia från början så alla nya bloggläsare hänger med på vad detta är för människa ni följer ;)

Jag föddes på BB i trollhättan den 23 Juli 1991, det var en lång förlossning, den tog upp mot 58 timmar från första värken. Timmarna gick långsamt. Mamma hade det extremt jobbigt, hon gick upp och ner för trappor dag ut och dag in, sedan tog hon varvet runt sjukhuset också, men det hände ingenting. Mamma la sig i badet och tyckte det var otroligt varmt så hon bad pappa hämta vad som helst, bara det var kallt, för att sedan lägga det på huvudet, pappa tog första bästa... kommer tillbaka till mamma lägger det där jättekalla på hennes ansikte. Mamma undrade tillslut vad det var » EN VATTENFYLLD ISKALL BLÖJA. :thumbup: Timmarna gick åter, men efter en stund var det äntligen dags! det var en lång förlossning, men jag kom ut, BLÅ med navelsträngen runt halsen och virad runt min högra arm, + att jag fick två hjärnblödningar på varandra, jag var svag, läkarna fick trycka igång mig för att jag skulle överleva. det var antingen överleva eller dö :bigeyes: DETTA ÄR SKÄLET TILL MIN CPskada, jag lider av halvsidig förlamning. + att jag fått Epilepsi med åren. Jag har i hela mitt liv haft kontakt med olika sjukgymnaster och läkare med mera, innan jag var 1år hade jag habliteringshjälp för att träna upp skadan.

Tiden gick och jag började skolan, det var ingen katastrof i början, men med tiden blev jag mobbad av andra barn för mitt funktionshinder. Detta pågick i många år, tillslut ville jag inte gå till skolan längre. Min lärare i 4de klass märkte ingenting och gjorde absolut ingenting. Mamma och Pappa fick komma till skolan för att verkligen säga vad som pågick, efter det fick jag byta klass, men vad hjälpte det? INTE så mycket tyvärr, men det blev inte heller sämre.

När jag skulle börja 7an trodde jag allt skulle förandras ordentligt, kanske att de skulle växa upp lite och fatta att det är fel att mobba andra barn, men jag hade fel. Jag kom i samma klass med många snorungar. » fula blickar, kommentarer, ensama raster, kladd på skåp med mera « När jag skulle börja 8an, hade jag inte tillräckligt bra betyg för att följa med min klass upp dit, utan får gå om 7an igen. Detta berodde på att jag själv inte orkat med att plugga, utan att all energi, den gick till att försöka vara stark. Sommaren gick och jag skulle komma till ännu en ny klass igen, Tur var väl det, jag kunde äntligen se solen igen, Jag träffade Linnea. Alla ensama raster var över, jag hade fått en ny bästavän! Jag och Linnea hade det bra tillsammans i skolan, jag fick annat att tänka på, tills den dagen då det slog till, Linnea började bli mobbad för att hon var med mig. Nu får det vara nooooog! Varken jag eller Linnea är dum i huvudet!! och bara för att jag har en CPskada betyder det inte att jag är mindre värld än någon annan. Jag vart trött på folk som gick runt och hånade mig och min kompis, så jag satte ned foten. » dom tyckte det var jätte kul att gå runt och härma mig, skratta när jag tappade böcker om det var mycket att bära « Tiden gick och åk 9 lutade mot sitt slut och jag och Linnea skulle splitras, två olika skolor skulle vi gå på.

Vi började skolan, gymnasiet denna gången allt var jättenervöst! :S ! Det funkade bra ett tag. Jag träffade på min kärlek , Mattias Karlsson ♥ Han träffade jag på nätet, Bilddagboken som sidan hette då, han fick mig från att må sämst, till att känna mig lyckligast i hela världen, detta är år 2009. (vi på bilden ovan,) Vi träffades varje helg och lov i ett år. När jag hösten 2010 skulle börja 3an, mådde jag inte bra alls, betygen gick neråt och kompisarna, ja det var det ju inte så bra det heller, en kompis försvann en efter en. Jag bestämde mig snabbt för att göra samma val som en av min andra kompis gjorde, byta skola från Karlberg till Agneberg i Uddevalla. För att ni ska förstå mig rätt nu, JAG har ALDRIG haft mer än högst G i ett slutbetyg i något ämne någon gång, PÅ ETT ÅR, PÅ ETT ÅR  pluggade jag upp fyra stycken VG och ett MVG på Agneberg, det hade jag aldrig fått om jag gått kvar. + ATT JAG FICK MITT G I ENGELSKA A! det hade aldrig hänt om jag gått kvar det heller! det var en utmaning, och en väldigt stor föränding i mitt liv, men det var mer än värt det, det ser man ju nu, jag orkade plugga, och tyckte det var kul.

Nu har jag och min pojkvän♥ nyss flyttat till ny lägenhet i Vänersborg, vilket känns helt underbart, mitt liv går som en dans på rosor, eller vad man ska säga. :) Just nu är jag arbetssökande och söker väldigt mycket jobb runt om Vänersborg och Trollhättan, livet leker.

Jag är inte ute efter att ni ska tycka synd om mig, jag ville bara berätta lite om vad som har hänt mig så ni vet att jag inte är dum i huvudet för att jag har en CP skada. Jag är lika normal som vilken annan brud som helst ;)

Jag är nu förlovad och har två underbara katter med världens bästa pojkvän! ♥

har ni frågor får ni gärna ställa dom! Jag svarar gärna :D
puss på er! ♥